Tunneln

Jag har alltid varit intresserad av tåg, därför jobbar jag med det. Men egentligen jobbade jag bara med det för 2 år sedan.

Vi skulle åka genom en lång tunnel som låg mitt ute i gamla Sverige. Även om det var varmt ute så kunde det vara tjock dimma där inne. Det naturliga fenomenet kunde göra många osäkra i början, men jag var van. Det hade dock hänt en skrämmande sak för åtta år sedan. En man på jobbet stannade kvar och arbetade i tunneln medan det var lunchpaus, men när det kom tillbaks så hade han svimmat och låg medvetslös på golvet. De trodde han hade ramlat ner från en stege, men när de kollade bakom hade han stora rivsår på ryggen. Senare dog han på sjukhuset.

Jag kom fram till tunneln och såg att dimman var extra tjock. Även om jag var van var det konstigt att kolla på dimman. Det var som att kolla in i en bergsvägg ungefär. Vi körde längre och längre in i tunneln. Jag hörde mummel då och då från passagerarvagnen. Men plötsligt såg jag något framför tåget i en bråkdels sekund. Jag kunde inte säga vad det var, men trodde det var ett djur.

Jag tryckte ner bromsen så hårt jag kunde och min tågvärd kom in likblek. Han undrade vad som hade hänt. Jag sa att vi kört på ett djur och tog fram telefonen för att ringa säkerhetstjänsten och polisen, men jag hade ingen täckning. Jag kollade lite skrämt på min tågvärd och han förstod.

Jag gick ut och tänkte gå till utgången framåt. Där skulle jag få täckning och kunna ringa. Men precis när jag gick ut slog jag i kanten på tåget. Jag kämpade för att inte vråla högt ut men såg något. Där fram var det en massa blod. Jag gick in och bad honom gå istället. Han såg helt vettskrämd ut. Men han var tvungen och sa okej. Det där blodet tänkte jag inte mer på eftersom att det nog var djurets blod.

Jag stod vid sidan av tåget och kollade att allt var bra. Dörren höll på att stängas men jag stack in handen där sensorn satt. Efter en massa väntande så kom han fram. Jag frågade högt hur det hade gått och han jag hörde från andra sidan tåget att det hade gått utmärkt och att vädret var fint där ute. Jag glömde hålla handen för sensorn och precis som dörren låstes igen hörde jag en stor smäll från andra sidan tåget. Jag kollade genom fönstret och det var en massa blod på det andra fönstret. Sen kom ett vrål som övergick till en morrande.

Jag fick panik. Mina händer ryckte galet i fin ficka efter nycklarna och öppnade nyckelhåls luckan. Jag tryckte in nyckeln med våld och när jag skulle öppna tog jag i så hårt att nyckeln gick sönder. Av ren instinkt försökte jag springa från djuret, om det ens var ett djur. Min arm var som ett stöd för mitt skadade ben som hasade sig fram.

Jag sprang med kroppen lutad på armen när jag föll in mot tåget. Jag vrålade av skräck när jag föll ner i en massa slingrande avlånga saker. Men sen såg jag att det bara var sladdar och att jag ramlat in i ett mellan rum som låg mellan vagnarna. Jag reste mig upp och klättrade desperat upp för taket jag kunde bara använda ena benet men klarade att häva mig upp ändå.

Jag kröp väldigt lågt eftersom att jag inte ville träffa elledningarna. Jag tog fram en ficklampa men tvekade på om jag skulle tända den. Monstret skulle veta var jag var. Plötsligt så hörde jag ett gurglande som övergick till ett morrande. Ljudet av något som klättrade upp och en duns kom sedan. Jag låg flera minuter med stängda ögon och lyssnade. efter att det varit tyst i ungefär 15 minuter så tände jag ficklampa. Några centimeter framför ficklampan var en hemsk varelse. Ögonen såg ut en människas, näsan var två hål strax under ögonen, munnen hade inga läppar och var uppskuret, huvudet var missformat, halsen har minst en halvmeter lång. Det var allt jag kommer ihåg. Sen såg det ut som att den tog sats och den drog klorna i marken, sen vrålar jag och den blir rädd och tar ett skutt bakåt. När varelsen hoppar i taket så träffas den av en elledning och sen blev allt svart.

Jag vaknar upp på sjukhus men släpps ut tidigt efter som att jag bara hade skadat benet. Jag gick till psykologer och hade precis blivit av med tankarna om det, då jag tänkte på det igen. Tåget används inte längre och låg över givet ett par hundra meter ifrån där jag bor. Jag gick dit och kollade på taket om det fanns något. Där jag legat fanns rivmärken, omänskligt stora rivmärken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.