Lex bok av Sara Kadefors

Tänk dig att du skapar en blogg där du utger dig för att vara någon annan. Tänk dig att bloggen blir en enorm succé. Tänk dig att du plötsligt och ofrivilligt blir en förebild för jämnåriga, till och med för dina egna klasskamrater…

Jag hade läst en av Kadefors böcker tidigare, Sandor slash Ida, som jag fastnat för totalt och ville därmed läsa en till bok skriven av henne. Flera rekommendationer om boken hade jag fått och förväntningarna var därmed hyfsat höga. Nu var det bara att sätta igång att läsa. Boken jag har läst är en skönlitterär tonårsroman som heter “Lex bok”. Den är skriven av den prisbelönta svenska författaren Sara Kadefors, 52 år, som främst skriver ungdomsromaner men även vuxenromaner. Handlingen är skriven i kronologisk ordning och i första person singular, alltså från Lex perspektiv, där man får läsa om hur hon tänker och tycker kring det mesta. Boken utspelar sig i nutid och författaren skriver trovärdigt. Det råder ingen tvekan om att det är ungdomar boken handlar om. Hon får fram det på ett sätt som om det nästan var självupplevt.

I boken får vi följa Lex, en tjej som går i trean på gymnasiet och som har rätt mycket att tycka till om. Hon har en bästa vän, Jonatan, men resten av människorna i hennes omgivning bryr hon sig inte om, speciellt inte klasskompisarna Miranda och Afnan. Hon har aldrig tyckt om dem eller velat ha något med dem att göra. Varför vet hon egentligen inte, de är inte hennes typ bara. Mitt i allt flyttar mammas nya kille Bruno, som är författare, in till dem och det förbättrar ingenting direkt. Lex stör sig på det mesta Bruno gör, allt ifrån bajsränder i toan till att han använder hennes handduk.

Pappan sitter i fängelse. Ibland åker Lex dit och hälsar på, ibland är det tvärtom och då hälsar pappan på hos dem, i världen utanför fängelseportarna. En dag träffar han på Bruno när han kommer hem till dem, och han gillar inte honom. Som ett slags revansch mot att Bruno flyttat in och “tagit över pappans roll” så smider Lex och pappan en plan. Planen går ut på att Lex ska göra upp en historia om sin barndom, om att hon blev illa behandlad av sin pappa. Lex är lite tveksam till planen då hon inte riktigt ser syftet, men eftersom hon gör allt för att få sin pappa att hålla humöret uppe så går hon med på planen. Hon berättar historien för Bruno och säger att han inte får berätta om det för hennes mamma. Inte långt senare börjar Bruno skriva en bok med allt hon berättat i åtanke. Bruno är inne i en ekonomiskt svår period och gör allt för att få sina böcker mer populära och öka försäljningen av dem. Därför ska boken vara “baserad på en sann historia” för att göra den mer trovärdig och få fler att läsa.

Samtidigt som Bruno är mitt uppe i sitt skrivande så skapar Lex en blogg i smyg där hon kallar sig för Maya. Bloggen heter “Själens sår” och tanken med bloggen är att förstöra för Bruno. Där skriver hon samma historia som hon berättade för Bruno. Förutom att skriva om “sin uppväxt” så skriver hon att hon är trött på att ständigt höra lärare och klasskompisar tjata om att allt avgörs nu när de går ut gymnasiet och att alla måste hitta på sina framtidsplaner nu. Hon skriver om saker hon irriterar sig på och tycker är fel. Hennes plan är att Brunos bokförlag ska få upp ögonen för bloggen. Då kommer det att bli uppenbart för dem att det Bruno skriver är en kopia. Han är körd. Det Lex inte hade räknat med var att bloggen skulle bli en riktig framgång, att hennes alter ego skulle bli en modeikon – och att Miranda och Afnan skulle komma att bli hennes största fans.

Jag tror inte att den här boken har ett enskilt budskap, utan flera. Ett av dem är att visa hur mycket ens yttre kan göra för hur folk ser en som människa. Lex är ju innerst inne samma person både som Maya och som Lex, men eftersom allt handlar om ens yttre skal så bryr sig ingen riktigt om vem Lex egentligen är. Ett annat syfte med boken är att förmedla hur mycket status ungdomar idag är ute efter och att det kan göra att en nolla blir någon som nästan alla ser upp till. Författaren vill säkert också förmedla budskapet om att det kan bli så fel när man till exempel skapar en blogg och den oväntat blir stor, det vill säga att allt blir helt annorlunda än vad man tänkt sig. Att man alltid ska tänka igenom allt man gör och se vilka eventuella konsekvenser det kan få.

Jag fastnade inte direkt i boken, det tog ett tag innan den verkligen hade mig, men när jag väl var inne i handlingen så var det svårt att släppa taget. Den var realistisk och igenkännbar i många situationer, men eftersom Lex går i trean på gymnasiet så är inte allt likadant. Det var en intressant historia att följa och jag ville hela tiden få reda på vad som skulle hända om hon blev upptäckt och alla fick reda på att det var hon som låg bakom bloggen.

Det är svårt att jämföra denna bok med något jag har upplevt eller läst om förut, den är inte lik något annat eftersom att historien är väldigt unik. Jag kan dock ibland uppleva att många ungdomar är ute efter status, på samma sätt som många av Lex kompisar. Hennes klasskompisar Miranda och Afnan ville hemskt gärna träffa “Maya” för att kunna berätta om det på sin egen blogg, men de visste ju inte att Maya i själva verket var Lex. Även Jonatan ville få status eftersom han var Mayas stylist. Lex själv var inte ute efter någon status. Detta drog igång en tankeställare hos mig, eftersom Miranda och Afnan i vanliga fall inte hade brytt sig särskilt mycket om Lex, men däremot avgudar Maya. Tänk att status kan påverka så pass mycket! Till exempel protesterade bloggens följare mot hela studentgrejen bara för att Maya hade skrivit om hur fel hon tycker att det är med hetsen inför studenten. Om de hade vetat att det egentligen var Lex som satt bakom skärmen och skrev dessa blogginlägg så skulle det aldrig ha blivit någon protest. Det jag kan känna igen i dagens ungdomar är just detta sätt att bete sig på. Allt handlar om status, vilka man umgås med, hur många följare man har på instagram och hur många likes man får. Jag kan lätt tänka mig att ungdomar i vårt samhälle skulle kunna vara som Miranda och Afnan som gör allt för att få synas lite mer och visa sin status. Det tvivlar jag inte en sekund på.

Av: Hedda Lindblad, 9b

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.